Factory är kanske Helsingfors mest underskattade rockhak. Det är här de spelar, Ramonesen och NY Dollsen av i dag. Stället rymmer kanske 100 personer - och då är det packat - och ser ut som en källare fast det ligger på andra våningen. Väggarna är blå- eller svartmålade och nånstans har nån gjort nån form av konst. Ventilations- och andra rör verkar sticka ut från varje vägg och i städskrubben verkar det bo en jättelik spindel som varje natt väver ett nät av trassliga kablar i hela lokalen. Det är sunkigt, snuskigt och skitigt. Och stället drivs av en gammal hippie som har blonda dreadlocks, hawaiiskjorta och flipflops, och aldrig är i tid för soundcheck.
Vanligtvis är man tvungen att söka fram en skruvmejsel för att bända loss sitt ölstop om man i misstag råkar sätta ner det på de klibbiga borden och på den gamla goda tiden fick man vada genom cigarettfimparna på golvet. Den här gången ser stället relativt propert ut då jag anländer, men då är jag också på plats innan konserten har börjat.
Alla tre band är mer eller mindre obekanta för mig - Furious Flames, Häxjesus och Jakob Böhme. Men det goda med Factory är att man aldrig behöver bli besviken. Man kan helt enkelt inte ha för höga förväntningar på ett band som spelar på ett sånt här hak, inklämt på en scen som har måtten 3x3 meter, typ.
Furious Flames är i princip lika obekant för mig också efter keikkan, men låt oss säga att de spelar gammal hederlig protopunk i stil med MC5 och Stooges. Det låter alldeles bra, men inte tillräckligt bra för att jag ska orka ägna det mer koncentration än vad jag ägnar mitt ölsällskap, tyvärr.
