Men så här retrospektivt var det ju klart att eventuella försök att hålla fast vid förberedda reportageplaner skulle gå i stöpet direkt. Jag inledde mina försök då jag anlände till öltältet på fredag kväll, med att ringa upp Ms Foster, som enligt egen utsago skulla vara i Seinäjoki på fredag och söndag. Det skulle bli mitt första av åtskilliga samtal som hade resultatet
- Valitsemaanne numeroon ei juuri nyt saada yhteyttä...
Min vilda gissning är att Ms Foster har tappat sin telefon i ett ölstop under SÖU Rock. Eller också har han brutit sitt andra ben då han hoppat omkring på scenen med kryckor, och i så fall önskar jag kvick tillfriskning och allt gott i framtiden. Lukas stod vid den tidpunkten med sitt band The Magic Bullet och uppträdde på Restaurang Kantis i Gräsviken i Helsingfors, så det var ingen vits att ringa honom heller.
Mitt andra försök kom senare samma kväll då jag drog mig till den lilla Zanzibar-scenen för att se på Åbobandet The Friend, som jag har förstått att har en finlandssvensk sångare. Här hämmades mina journalistiska intentioner av att jag genast blev antastad av en liten rödhårig sak med piercing i näsan. Upplevelsen var inte direkt diabolisk, men jag hade väldigt svårt att koncentrera mig på konserten, och har faktiskt i skrivande stund inte en blek blå aning om hur bandet lät. Jag tog lyckligtvis några bilder i varje fall. Efter den här konserten blev det mer av The Olutteltta. Mitt sällskap upplyste mig dagen därpå om att jag faktiskt såg Municipal Waste och CMX. Sanningsenligheten i detta påstående tar jag inte ställning till, men jag tror att jag har bilder på åtminstone ett av dessa band i min kamera.
Kanske borde jag redan i det här skedet ha gett upp hoppet, och insett att Hin Håle inte tänker låta mig genomföra ett vettigt reportagearbete. Kanske borde jag ha hörsammat den kommentar jag fick en tidig lördagseftermiddag på en ölterass i Seinäjoki, då två överförfriskade ynglingar promenerade förbi iförda grällgula t-skjortor, röda fiskarhattar och blomgirlander.
- Otteks te Seinäjoelta?
- No ei missään nimessä.
- Ei mekään. Paska paikka!
En stund tidigare, då de promenerade åt andra hållet, hade de kommit med uppmaningen
- No nyt ne korkit auki!
Ännu en stund senare vinglade de två herremännen igen förbi terassen
- Ei, ei. Ylilyönniks meni, jumalauta!