– Men ska int du berätt den där historien om Zlaskhinx och Apulanta? Eller var det Tehosekoitin?
– Vadå för historia?
– Nå när Apulanta, eller var det Tehosekoitin höll på att bli stora...
– Vadå? Kenneth har nog drömt nu. Skriv så, ”Kenneth har drömt”.
– Nej men i tv:n stod det att det var Die Zlaskhinx som spelade, fast det var Apulanta.
– Stod det så? Det kommer jag int ihåg.
Men finns det då en publik för Zlaskhinx musik i Österbotten?
– Bättre än i Helsingfors! På Lidstock en gång bestod publiken av tre av våra kompisar och Peter Lüttge från Tyskland. Skriv så, ”Peter Lüttge från Tyskland”.
Finns det några finska band som du ser upp till?
– MA Numminen och Pedro Hietanen. För han är så jävla bra på å sjung. Men fråg int om Zlaskhinx, det är så jävla tråkigt. Fråg om Slarvingarna istället, det är myki roligare.
– Är det inte lite löjligt att göra punkintervju då ena medlemmen äter plättar och andra står och diskar, flikar Paradoxx gitarrist Joel in (åtminstone tror jag det var Joel som sa det. Mina anteckningar är bristfälliga).
– Va sa du? frågar Kenneth.
– Han sa att det är roligt... eller sa du löjligt? frågar Peter.
– Jag har skrivit ”fånigt” i mina papper.
– Jag sa löjligt.
– Jag ska skriv åt dig, säger Peter och tar mitt papper.
LÖIJLIT
LÖIJLAXHELGE
HELDAGSLÖIJLI
HELGDASLÖIJLI
Okej, men varför är Slarvingarna bättre än Die Zlaskhinx?
– Vi är kåtare. Vi har kuk. Vi är två kåta bönder som spelar för att vi va så jävla full. Det finns så myki slynor överallt. Men du får inte skriva att vi spelar i Slarvingarna. Det är hemligt. Granith spelar absolut inte i Slarvingarna. Skriv så, ”Granith spelar absolut inte i Slarvingarna”. Han har aldrig hört talas om Slarvingarna. Och han är inte från Närpes. Han är kåt.