Till skillnad från punkbandet Jakob Böhme som jag intervjuade dagen innan, har The Bad Habit inte mycket till övers för "den finlandssvenska rockscenen".
- Det finns ju visserligen många evenemang, som SÖU Rock, och Radio X3M försöker ju göra nånting också. Men publiken är ju så liten i svenskfinland.
- Om man är nöjd med att bli stor på den finlandssvenska scenen, så är det väl okej, men vi har nog siktet inställt lite högre.
Över lag verkar Svenskfinland vara lite för mysigt och introvert för att The Bad Habit riktigt ska trivas med musiklivet här. De menar att det är bra att det finns evenemang och Kulturfonden etc som en språngbräda, men det räcker inte.
- Visst kan man ju höra till den finlandssvenska rockscenen, men inte enbart dit.
Keikkan då? Jo, förutom studentmösseklädda damer som vill ha vatten i baren och en alldeles för hög faktor av studentsnobberi, är det bra stämning då Bad Habit kommer igång efter ett halvdant coverband. Oskar svettas som en liten gris på scen och Viktor står och ser cool ut. Och visst fan är musiken bra, det är dynamiskt, det är passligt väl arrangerat och lagom poppigt. Det är kort sagt radiopoprock med en liten släng av americana och 70-talsrock i bakgrunden. Inte har de helt lyckats sopa bort sina klassiska rockrötter. Men så blir det också i och med allt det poppiga och de trallvänliga refrängerna kanske lite tråkigt ställvis. Jag står och väntar på den där slutliga eruptionen av energi och fuck you, men den kommer aldrig. Oskar är visserligen en karismatisk frontman som säkert kan hålla publik som publik trollbunden med sitt minspel och han sjunger klart bättre än den genomsnittliga amatörbandssångaren. Resten av bandet är tight, samspelat och soundet är mastigt, men det blir ibland nästan för välspelat, för bekvämt.
Det är såpass bra, att man både för den större publikens och bandets del skulle hoppas på att det blir en skiva, på ett sätt eller annat, och att The Bad Habit på allvar lyckas nå ut till mainstreampubliken. Å andra sidan får vi också hoppas att det inte är för bråttom ut ur den finlandssvenska rockscenen så att den poppiga trallvänligheten kör över originaliteten.
