Nå va ska du ha då?
- Vatten.
Rock n' roll.
Det är vappen, Finlands mesta studentevenemang, och Åbo är smockat med vita mössor och skumpaflaskor. Själv har jag vaknat med x antal öl i bakhuvet, sovit på tåget från Hfors och ska byta gårdagens sunkiga minihak Factory mot Kåren, som drar 700 personer. Nitar läder mohikaner söndriga farkkun och snuskig öl har förbytts i festklänningar, slipsar och spetsiga popfrisyrer. Där Factory var gratis för alla, sitter det hårt åt för att jag som skriver för svenskfinlands mest obskyra lilla tidning alls ska få komma in på Kåren för att fota. Arrangören har tydligen aldrig hört talas om att journalister brukar komma in på konserter utan att betala och verkar se det som nån sorts helgerån.
Nåväl, hur som helst så är det The Bad Habit jag har kommit för att se. Ursprungligen är de från Jeppis, men numera stationerade i Åbo. Förra gången jag intervjuade dem var de fyra ganska taniga 18-åringar som gjorde sin första spelning i Helsingfors, på Tavastia av alla ställen. Det var mycket hår, knasiga kläder och jäkligt bra musik.
- Ja, på den tiden kändes det ju nog som om världen låg för våra fötter.
Enligt egen utsago är den största förändringen sen dess att pittarna blivit större och håret har minskat. Det råder dock en viss oenighet om huruvida trummisen Simons pitt alls blivit större. Men också storhetsvisionerna är en aning mindre. Nu gäller det kanske inte att ta över världen, utan vi börjar i Åbo, fortsätter till Sverige och kanske Helsingfors, och sen ser vi. En fullängdsskiva är också på gång. Typ.
- På ett eller annat sätt blir det, säger Viktor och mer än så får jag inte ur dem.
